Klimathotet i fokus på Trä & Teknik 2020: "Vi behöver se resultat – nu!"

– Det är meningslöst att predika för redan frälsta. Vi måste få med alla: politiker, tjänstemän, beställare och byggherrar.

Magnus Falk på Trästad Sverige och arkitekterna Pi Ekblom och Karin Löfgren, initiativtagare till TränätverkA, har höga förväntningar på Trä & Teknik 2020: de vill se en bredare samverkan för att möta klimathotet.

Redan vid klimatmötet i Paris 2015 slogs fast att det mest konkreta sättet att sänka koldioxidutsläppen i byggprocessen är att bygga i trä.

Och eftersom trä är det enda förnybara byggmaterialet borde det vara ett självklart val, kan man tycka. Speciellt i ett skogsrikt land som Sverige.

Ändå står träbyggandet bara för en tiondel av den svenska byggproduktionen – något den ideella föreningen Trästad Sverige, som arbetar mycket med kommuner, och TränätverkA, ett nätverk för arkitekter, vill ändra på.

Båda organisationerna är involverade i fackmässan Trä & Teknik, som arrangeras på Svenska Mässan i Göteborg 8–11 september i år.

De medverkar bl a i seminarieprogrammet, bjuder in gäster och modererar.

Stora förändringar krävs, menar de. Och det är kort om tid. Enligt IPCC måste kurvan för klimatutsläppen brytas senast 2030 om vi ska kunna nå målet på 1,5 graders global temperaturökning.

Då gäller det att få ordentlig fart på träbyggandet. Ganska omgående.

Frågan är bara: hur ska det gå till?

För att söka svaret bjöd vi in Karin Löfgren från AIX Arkitekter och Pi Ekblom från White Arkitekter, som står bakom TränätverkA, till ett samtal med Magnus Falk, tf verksamhetsansvarig för Trästad Sverige.

Så här gick diskussionen (K=Karin, P=Pi, M=Magnus):

På förra Trä & Teknik, 2018, introducerades TränätverkA för publiken. Hur har det gått sedan dess?

K: Vi har mött ett enormt intresse. Idag finns uppemot 300 arkitekter från ett 40-tal byråer med i nätverket.

Tanken med arkitektnätverket var att inspirera varandra, hitta systemlösningar och visa fram goda exempel. Har det blivit så?

P: Ja, listan på intressanta frågeställningar blir allt längre. Engagemanget ökar, liksom behovet av det här nätverket. Vi är många som ser vikten av att samarbeta för att öka kunskap och hastighet i träbyggandet.

I Trästad Sverige har ni också varit mycket aktiva, speciellt tillsammans med flera kommuner. Har ni gjort några framsteg?

M: Absolut! Bara under 2019 startade ett 20-tal kommuner processer kring hållbar stadsutveckling och träbyggnadsstrategier, både kopplat till kommunens egna byggnationer och renoveringar och för att främja hållbart byggande i allmänhet. Det tar sig olika uttryck från kommun till kommun.

Men generellt ligger träbyggandet fortfarande på en låg nivå. Varför?

K: Lagen om offentlig upphandling är ett hinder. Det råder osäkerhet kring hur man ska klara upphandlingar inom ramen för LOU, riktad mot en viss typ av byggnation. Det är trixigt: hur kan man styra i LOU utan att enbart gå på priset? Och tittar vi på klimatkrav så har vi ingen lagstiftning alls. Vi har nationella mål, men ingen plan på hur vi ska ta oss dit.

P: Framförallt saknas styrmedel. På kommunsidan är det A och O.

M: Men det finns positiva tecken. På Trästad Sverige har vi lanserat ”Wood First”, ett kunskaps- och processledningsstöd kring träbyggande som vi erbjuder kommunerna. Vi har nu fått med oss fem kommuner som startat upp en trestegsprocess med workshops och diskussioner som ska leda till politiska beslut. Varberg är ett exempel: där är man framme vid tredje steget, både politiker och tjänstemän är med för att lära sig vad som är möjligt när mark ska exploateras och hur man kan styra mot att bygga med trästomme.

K: Det är bra med frivilliga initiativ, men det räcker inte. Klimatarbetet går inte åt rätt håll. Vi behöver styrande regler och koldioxidekvivalenta krav för alla typer av byggnationer, över hela landet. Först då kan man göra skillnad.

M: Jag håller med om att klimatmålen måste brytas ned till delmål, och gå ned på fastighetsnivå. Vi måste få alla aktörer att bygga hållbart och klimatsmart över tid. Inte bara billigast från den dagen man börjar använda ett hus.

Har inte arkitekterna en nyckelroll i den processen?

P: Jag upplever att både kunskapen och viljan hos arkitekter i allmänhet är väldigt stor. Vi har en viktig roll i att handleda våra beställare. Men processen skulle underlättas oerhört om det fanns tydliga styrmedel. Skillnaderna i klimatpåverkan blir slående när material sätts i ett tekniskt sammanhang och kan jämföras med varandra.

K: När vi som arkitekter sitter med en beställare som är nyfiken på trä har vi en stor fördel av vårt nätverk, där vi delar best practise. Vi har fått in många referenser och kan ofta visa exempel på liknande byggnationer som redan gjorts. På så sätt kan vi hjälpa beställare med underlag för riskminskning.

M: Jag ser samma mönster bland kommunerna. Växjö och Skellefteå är föregångare när det gäller träbyggande som många andra kommuner sneglar på. Det sprider sig helt klart. Vad man kan fundera på är hastigheten. Utvärderingar tar lång tid, det blir ofta mycket snack och lite verkstad. Då kan vi inte hålla den hastighet som krävs för att klara klimatomställningen.

Hur kan en mötesplats som Trä & Teknik skynda på utvecklingen?

K: Det är viktigt att få med grupper som normalt inte går på en sådan här mässa. Jag tänker i första hand på politiker och på tjänstemän på stadsbyggnads- och exploateringskontoren, de som ska sitta och effektuera besluten. Det är superviktigt att få med dem.

M: Byggherrar är en annan viktig grupp. Ibland känner de inte till leverantörer av byggsystem på träsidan, de är vana att beställa allt i stål och betong. Att få möjlighet att lyssna, nätverka och diskutera med branschaktörer kan ändra den bilden. Jag vill också lyfta goda exempel på mässan, både på den kommunala och privata sidan. Vi är i ett läge där vi inte har gott om tid. Nu är det snabba, beprövade lösningar som måste fram.

P: Vi måste också få med beställarna, det är de som driver på utvecklingen. Vi behöver en diskussion i alla led, med alla berörda på plats. Annars riskerar vi att predika för de redan frälsta. Är vi genuint intresserade av ett ekologiskt hållbart byggande krävs en ny typ av samverkan. Min förväntan på Trä & Teknik är att vi lyckas koppla ihop alla dessa, så vi kan röra oss mot samma mål.