Från enskilda hus till hela stadsdelar i trä

Träbyggandet har lämnat nischprojekten bakom sig. I dag handlar det inte bara om enskilda hus, utan om hela stadsdelar, nya byggprocesser och en annan syn på hur framtidens samhällen kan byggas. Stockholm Wood City visar hur trä kan ta plats i stadsutvecklingen på riktigt.

I Sickla i sydöstra Stockholm växer planerna fram för det som beskrivs som världens största stadsdel i trä. Här vill Atrium Ljungberg utveckla ytterligare 25 kvarter med totalt 250 000 kvadratmeter nya ytor. Planerna omfattar cirka 7 000 arbetsplatser, 2 000 bostäder, service, handel och restauranger.

Projektet är en del av en större omställning. När Atrium Ljungberg satte nya hållbarhetsmål blev frågan om framtidens byggande mer konkret. Hur utvecklar man stad i stor skala och minskar klimatpåverkan samtidigt?

– Vi har en väldigt stor projektportfölj framför oss och står inför investeringar på tiotals miljarder. Samtidigt vet vi att fastighetsbranschen står för 40 procent av de globala

koldioxidutsläppen utifrån produktion och drift. Då måste vi också titta på hur vi bygger, säger Håkan Hyllengren, affärsutvecklingschef för Sickla på Atrium Ljungberg.

Från materialval till stadsstruktur

Att bygga en byggnad i trä är en sak. Att planera en hel stadsdel där trä är en bärande del av utvecklingen är något annat. I Stockholm Wood City behöver bostäder, kontor, offentliga miljöer, service och flöden fungera tillsammans över tid.

Därför börjar arbetet inte med fasader eller material, utan med stadens grundläggande struktur.

– När vi tog oss an Stockholm Wood City började vi med hur vi bygger stadsstrukturen i området. Hur många torg det ska vara, bredden på gatorna och hur vi skapar en mänsklig skala i staden. Det arbetet kommer innan vi bestämmer hur byggnaderna ska se ut och vilka material vi använder, säger Håkan Hyllengren.

Det är just här som träbyggandet blir särskilt intressant för en bransch i förändring. När trä används i större projekt påverkas inte bara själva byggnaden, utan även planering, logistik, projektering, produktion och samverkan mellan olika aktörer.

Teknik, regler och kompetens har flyttat fram positionerna

Utvecklingen hade inte varit möjlig utan stora förändringar i både regelverk och kunskap. Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli, arbetar för att skapa bättre förutsättningar för att bygga mer och högre i trä. Hon lyfter att Sverige länge hade begränsningar för höga bostadshus i trä.

– I Sverige var det länge inte tillåtet att bygga höga bostadshus i trä. I samband med EU-inträdet 1995 gick vi över till funktionsbaserade byggregler, vilket gjorde att man kunde

börja bygga i olika material så länge de uppfyller kraven, säger hon.

När möjligheterna öppnades behövde mycket byggas upp på nytt. Kunskap om träkonstruktion, brand, ljud, fukt och projektering behövde stärkas hos arkitekter, konstruktörer, ingenjörer och konsulter. Samtidigt har industrin investerat i produktionskapacitet och utvecklat lösningar som gör det möjligt att leverera träbaserade byggsystem i större skala.

– Det första är att vi har löst de grundläggande tekniska frågorna kring fukt, ljud och brand. Samtidigt har vi fått ett regelverk och en standardisering som gör att det här fungerar i praktiken, säger Susanne Rudenstam.

För träindustrin innebär utvecklingen nya möjligheter, men också högre krav. När fler byggprojekt går från pilot till större volymer ökar behovet av standardisering, industriella processer och kompetens i hela värdekedjan.

Samverkan behöver komma in tidigare

En av de tydligaste lärdomarna från större träprojekt är att processen inte kan se ut exakt som vid traditionellt byggande. Det räcker inte att byta material sent i projektet. Kompetensen behöver finnas med från början.

– Det viktigaste är att få in konsulter som har gjort det här tidigare. Arkitekter, konstruktörer, akustiker och brandkonsulter behöver ha erfarenhet av träbyggande, säger Håkan Hyllengren.

När fler frågor behöver lösas tidigt blir samarbetet mellan discipliner avgörande. Arkitektur, konstruktion, akustik, brandsäkerhet och produktion hänger tätt ihop. Om besluten tas gemensamt från start minskar risken för sena ändringar och kostsamma fel längre fram.

– Vi ser att samarbetet blir tätare, framför allt mellan arkitekt och konstruktör. Det gör att vi hittar bättre lösningar och minskar risken för fel längre fram, säger Håkan Hyllengren.

Det är en utveckling som berör långt fler än byggaktörer. För sågverk, träförädlare, leverantörer, systemutvecklare och producenter av byggkomponenter skapas nya affärsmöjligheter när träbyggandet blir mer industrialiserat och mer integrerat i samhällsbyggandet.

Nästa steg: cirkularitet, prefab och smartare byggprocesser

Framåt ser Susanne Rudenstam flera tydliga riktningar. Träbyggandet väntas fortsätta växa, men det kommer också att kopplas allt starkare till cirkularitet, återbruk och effektivare användning av befintliga byggnader.

– Jag tror att vi kommer bygga mycket mer i trä. Jag tror också att vi kommer jobba mer med cirkularitet. Att vi inte river, utan använder det som redan är byggt, säger Susanne Rudenstam.

Hon pekar också på att mer av byggandet kommer att flytta från byggarbetsplatsen till industrin. Prefabricerade komponenter kan bidra till effektivare processer, bättre kontroll och minskat beroende av arbetsmoment på plats.

– Vi kommer behöva göra mer prefab. Dels för att effektivisera, men också för att vi kommer ha brist på byggnadsarbetare. Då måste vi hitta andra sätt att bygga, säger hon.

För besökare på Trä & Teknik är frågorna högaktuella. Här möts aktörer från träbearbetning, industri, byggande, arkitektur och samhällsutveckling för att diskutera hur träets roll kan växa i praktiken, från produktion och teknik till hållbar stadsutveckling.

– Trä & Teknik är en plats där vi kan prata om hållbarhetens alla dimensioner, ekonomi, ekologi och social hållbarhet sammantaget. Därför är mötesplatser som Trä & Teknik superviktiga, säger Susanne Rudenstam.

När träbyggandet tar klivet från enskilda projekt till hela stadsdelar blir det tydligt att utvecklingen kräver mer än ett materialskifte. Det handlar om nya arbetssätt, nya samarbeten och en träindustri som är redo att ta större plats i framtidens samhällsbyggande.